Först lite hälsovård, den jag investerat i med mina surt försnillade skattepengar. Inflammation i luftrören kunde ha varit fågelinfluensa för det pep i bröstet. Så hördes fler ljud. Jag tittade mig omkring och undrade vad hundarna höll på med – men det var jag. Doktor Lisa och syster Camilla på Hälsocentralen i Löttorp satte mig på en hästkur. Den tycks fungera. Jag kan sitta uppe utan käpp!
Jag blev så pigg att jag ringde Modehuset i Uppsala. God service i växeln, som kopplade mig till arkivet och där fixade Erik på arkivet snabbt och kompetent mitt ärende. Alltså kunde jag ta risken att i mitt svaghetstillstånd läsa Svenska kyrkans äktenskapsteologi. Karin Sarja har författat 16 sidor. Hon äger en Audi Q3 (2024). Vill hon sälja, har jag ett att säga: köp inte begagnad bil av henne. Gör det bara inte!
Kjell O Lejon kommer inte heller att göra det. Han lämnade i kyrkostyrelsens protokoll § 62 en särskild mening till kyrkomötesskrivelsen (KmSkr 2025:19): ”Artikeln ’Svenska kyrkans äktenskapsteologi’, som ligger som underlag för att rapportera aktuellt ärende som genomfört och slutrapporteras, måste betraktas som en ideologiskt präglad partsinlaga, som med ett exegetiskt teologiskt språkbruk utgår ifrån ett ytterst selektivt val perspektiv och med ett resonemang som bygger på ståndpunkter hämtade från exegeter och teologer som har samma paradigmatiska hållning som förväntas och önskas i nuvarande kyrkopolitiska situation.
Slutsatserna som dras i det exegetiskt-teologiska resonemanget skiljer sig från vad en överväldigande majoritet av exegeter, teologer, kyrkolärare och kyrkor traditioner kommit fram till – och med detta också ifrån en mycket tydlig allmänkyrklig tradition. Om man väljer att undervisa i enlighet med de slutsatser som dras i artikeln, innebär detta ett mycket allvarligt steg bort från allmänkyrklig tradition, vilket i längden, och med all sannolikhet, kommer att vara förödande för Svenska kyrkan, såväl läromässigt som rekryteringmässigt.”
Nog är detta ett lejon som genom sitt rytande gör skäl för sitt namn!
Så vad har dr Sarja fått ihop för sörja? Tydligen en artikel. Ni får hela titeln: Svenska kyrkans äktenskapsteologi: En exegetisk och systematisk-teologisk analys om samkönade äktenskap. (analys ”om”?, DS?)
”Syftet med denna artikel är att analysera på vilken exegetisk och teologiskt hållbar grund svenska kyrkans bejakande av samkönade äktenskap kan motiveras inom en evangelisk-luthersk tradition.” ( 1) Märkte ni ”Kan”? Jag skulle vilja påstå att utifrån det hoptråcklade begreppet ”evangelisk-luthersk tradition”kan egentligen det mesta motiveras! Det behöver inte ha så mycket med Luther eller Melanchton eller ens Olaus Petri att göra. Anything goes! Pröva själva!
Naturligtvis ska det tjatas om alla många och långa diskussioner så föregick beslutet 2009. Dra den Rödluvan också! ”Omfattande teologiska processer” talas det om. Texter av det här slaget bör jag nog i mitt iråkade svaghetstillstånd inte läsa. Sant är det inte i någon mening. Vad gör författaren då?
Artikeln består av en exegetisk-filologisk del och av en systematisk del. ”Här rekonstruerar jag filosofiskt och teologiskt argument för och emot bejakandet av samkönade äktenskap utifrån ett evangeliskt-lutherskt perspektiv för att sedan analysera dem.” och förklarar sig ointresserad av att pröva möjliga politiska argument även om dessa har legat till grund för kyrkostyrelsens beslut’.” (s 2) Så kan man självfallet också förfara! Jag fattar! Undvik problemet och tala akademabelt om något annat.
Doktor Sarja kommer fram till att somliga texter inte fördömer homosexualitet som sådan, utan istället speglar dåtidens, genusbaserade och hierarkiska, förståelse av kropp, kön och ordning.” (aa s 5)
Efter denna akademabla genomgång av bibelord, kommer författaren att vända sig till ”till hur en evangelisk-luthersk teologi kan förhålla sig till samkönade äktenskap och analysera de centrala argument som anförts i denna teologiska kontext. Det leder till slutsatsen att äktenskapet är ”en världslig ordning till för människan inte som en del av frälsningsordningen är som sakrament..” (aa s 7) Sarja har kommit till att lutherska kyrkor ofta endast betrakta dopet och nattvard som sakrament. (aa s 8) Det till att inte vilja läsa svenska kyrkans bekännelseskrifter. Jag återkommer till detta.
Till lärofäderna hör förstås KG Hammar, som föreslår att tyngdpunkten på äktenskapets bör läggas på dess innehåll och funktion inte formen: ”genom en sådan förskjutning kan Guds avsikt med äktenskapet förstås på ett sätt som inte utesluter samkönade relationer. ” (aa s 9) . (”Kan!”, DS) Hänvisningar till skapelseordningen ”riskerar att låsa fast äktenskapet i en historiskt betingad form som görs normativ på ett ankronistiskt sätt”( s 9). Min kommentar: Återkommande detta förbannade lilla ord ”kan”! Men resonerar inte KG underligt för att vara kyrkohistoriker? Plötsligt är historien inte intressant och på idealistiskt vis läggs tyngdpunkten på innehåll! Så resonerar idealister och gnostiker! Inte vi andra, glada materialister och sakramentalister som vi är.
Slutsatsen av resonemangen som dr Sarja för blir: detta innebär att skapelseberättelsen inte nödvändigtvis ger stöd för uppfattningen att det sexuella könet i sig är den bärande kategorin för äktenskaplig gemenskap. ”. (s 10) Detta är i dogmhistorisk mening en gnostisk hållning! Gnostikerna tänker så och allt mynnar ut i begreppet ”relation” i stället för ”kön” eftersom det sexuella könet i sig inte är den bärande kategorin för äktenskaplig gemenskap. (aa s 10) ”När äktenskapets teologiska bärighet lokaliseras till dess innehåll snarare än till dess form, framstår könskomplementaritet inte som ett nödvändigt kriterium för äktenskapets legitimitet.” (aa s 10). Där satt den! Nu talar vi ”om homosexualitet i modern mening”! (aa s 13)
1 Mos 1:27, 1 Mos 2:24 och Mt 19:5-6 liksom Efesierbrevet 5:21-33 då? ”Teologen Emmas Audas har visat att denna text inte kan användas för att fastställa äktenskapets form, eftersom det ’sanna’ äktenskap som fullkomligt avspeglar Kristi relation till kyrkan ännu inte existerar. (s 13) Må så vara – men ändrar detta på själva Kristusförhållandet? Är det inte något för kristen tro grundläggande att hålla ihop ”redan nu” och ”ännu inte”? Jag borde nog kolla Evald Lövestams doktorsavhandling och Emma Audas nu – men svaghetstillståndet! Fast det känns som om perspektivet är ”emmavänt” som det heter i Småland. Till hyllan som ren plikthandling.
Lövestams avhandling är underhållande: vetenskap med lätt ironi. Löwestam var ju värmlänning! Han tar upp Ef 5 och påpekar att ordet för ”älska” är agapan, saken gäller Kristi kärlek i både församling och äktenskap (Lövestam, Äktenskapet i Nya Testamentet, CWK Gleerup, Lund 1950, s 61) Ni minns skillnaden mellan Eros och Agape, Anders Nygren har undervisat Evald Lövestam i etik. Hugo Odeberg i exegetik. Evald Löwestam tillägnar sin hustru avhandlingen.
Emma Audas tillägnar sin avhandling ”Till kyrkan, som gett mig det finaste jag har”. Uppgiften hon tar sig an är att redogöra för vilken uppfattning om äktenskapet Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland säger sig ha. (Emma Audas, Det heliga äktenskapet, Artos Aceademic . Skellefteå 2020 s 23, jfr s 43). Jag hittar i morgonväkten inte det citat dr Sarja har använt men nog för dr Emma Audas mer spännande resonemang än så i sin 454 sidor långa avhandling. ”Eskatologi kan inte ställas mot nuet”, skriver Audas (s 120). Nog så!
Både Löwestam och Audas funderar över äktenskapet som sakrament. Det kunde gott dr Sarja gjort också. Augsburgska bekännelsens apologi definierar sakramenten i det Nya förbundet och på så vis skiljer sig äktenskapet för det är instiftat ”i begynnelsen vid människosläktets skapelse”. (Apologien, Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter, SKBD, Stockholm 1957, s 223) ”Om någon vill kalla det ett sakrament, bör han därför skilja det från de förut angivna” – nämligen dopet, nattvarden och boten men också prästvigningen, som kan kallas ett sakrament.
Är det så, att i Svenska kyrkan förenklas det komplicerade och kompliceras det enkla och då blir slutresultatet något annat och mer samtidsorienterat än vad Judas v 3 kommer dragande med?
Och detta ska en medicinerande man utsättas för! Nu till pillren! Pillerlarmet går kl 8.