Nu är spelplanen förändrad. Den statliga utredarens förslag i dag, där han försökt väga samman olika samhällsgruppers intressen och föreslår en samkönad äktenskapsbalk innebär att det från 1 januari 2008 inte finns några partnerskap att välsigna och några beslut om vigsel av samkönade par finns inte.

När kyrkomötets majoritet för två år sedan bestämde sig att införa ordningen med en välsignelseakt av registrerat partnerskap var de teologiska och kyrkorättsliga frågorna ofullständigt bearbetade. Ingen konsekvensanalys gjordes och en betydande minoritet inom kyrkan och ekumeniska partners kördes över. Nu har verkligheten hunnit i kapp. Det finns starka skäl att förmoda att om kyrkomötet haft klart för sig att redan efter två år skulle välsignelsen ersättas av vigsel hade det aldrig gått igenom.

Den statliga utredarens förslag är konsekvent utifrån sina förutsättningar. Den principiella frågan avgjordes för statens del när ordningen med partnerskap infördes. Men det är värt att notera den respekt han visar trossamfunden med hänvisning till religionsfriheten och den lyhördhet han visar den stora folkmajoritet som vill kunna vigas traditionellt i sin församling. Inget samfund eller någon individ skall tvingas förrätta en vigselakt enligt den nya ordningen.

Svenska kyrkans ledning har målat in sig i ett hörn med stora konsekvenser för kyrkans trovärdighet. Kyrkoledningen försöker sitta på två hästar på en gång genom att försöka rädda äktenskapsbegreppet och samtidigt bejaka utredningsförslaget. Inget talar för att kyrkoledningen kommer att lyckas.

I det förvirrade läge som uppstått står det klart att kyrkomötet slog in på en farlig väg när det uppfann en ordning för att välsigna en ordning som visade sig vara ett politiskt mellanspel. Det var ett "beslut som står i strid med den ordning för samliv och äktenskap, som Gud genom sitt ord uppenbarat för oss och som definieras som en relation mellan en man och en kvinna." (Ur Prästdeklarationen 2005)

Hyssna den 21 mars 2007

Yngve Kalin