aKF:s populismkonferens

Jag har förstått att ni vill ha ett litet referat från vad som sades på aKF:s öppna arbetskonferens om populism mm. Efter diverse plikter å Lantegendomen, frun slet hårdast för jag är så gammal, steppade jag in på ICA Grytan för att rusta mig för sländande. Där var kyrkoherden! På arbetstid! Hans alltså. Vad ska man säga? Jag förehöll honom att han inte gjort mig något hembesök, men han prioriterade de svårast sjuka, sa han. Då kunde jag bara säga: ”Då får vi hoppas att det dröjer!” Annars såldes Britvics Tonic för 10:-. Ingen flaska kvar. Pensionärerna är snabba. Det var likadant när det var billigt kaffe. Det får bli en Dagslända trots detta debacle. Alltså ett kort referat som avslöjar hure lite jag fattat av allt det lärda!

Björn Fyrlund talade om grunderna i den lutherska tvåregementsläran. Denna lära utmanas av en samtid som inte utgör ett enhetssamhälle och några texter från Svenska kyrkan centralt återspeglar detta. Samtidens tal om kyrka och samhälle har mer likheter med en skapelseteologisk  översättning av mötet mellan två kulturer än med reformationstidens tanke om andligt och världsligt regemente. 

Sedan kom Svante Nordin in för att belysa populismen som begrepp. Två poänger tar jag med mig in i samtidsdebatten; dels påpekandet att nationalism och liberalism hör ihop i 1800-talets Italien t ex, dels (med utgångspunkt i Lasch’s bok Eliternas uppror) tanken att folket kanske nu gör uppror mot eliternas uppror. Jag stimulerades till eftertankar.

Carl Axel Aurelius granskade trosläror och fann att ingen dogmatik egentligen byggs upp med avstamp i gudstjänsten. Det är en brist. Jag tänkte i all stillhet att så här kanske teologerna visar sig vara dåligt förankrade i det gudstjänstfirande gudsfolket. Det blir böcker i dogmatik därefter.

Eva Danielsson valde att för sitt ämne ”Kyrka i ismernas tid” tala om sig själv; egoism alltså. Hon visade genom sitt liv vad Kyrkan inte betyder och vad den verkligen kan betyda. Greppet är detsamma som Jan Myrdal använder i sina jag-böcker. Det är i det egna livet Kyrkans relevans avslöjas. Bra att det blev påvisat.

Lars B Stenström var också tydlig när han talade om ”Den kyrkliga överbyggnaden och det egentliga kyrkolivet: Den sammanblandning mellan kyrklig och världslig makt som finns i Svenska kyrkans beslutsapparat, genom sekulära politiska partiers inflytande, är oacceptabel och lär visa sig vara en historisk parentes, sa han. Lars B noterade också att pastoratsreformen skapat en ny pastoral nivå som strider mot tanken i kyrkoordningen på församlingarnas självstyre. 

Anna Ehde Malmberg talade om att ”Leva heligt i den tid som är”. Ni kan få fem punkter: * Stå fast vid Gud * Glädje och sinne för humor * Djärvhet, glöd * Gemensam väg * Ständig bön. Detta var slutackordet innan sammandrag.

Interfolierat under dagarna höll Anders Reinholdsson tre bibelförklaringar över Apostlagärningarna och drev dynamiken i denna bok: Anden, Ordet och Sakramenten samt Församlingen/Kyrkan. Läs själva och se denna dynamik/samspel. Inget utan det andra.

Niklas Adell var kaplan och hade ansvar för morgon- och aftonbön. Vi sjöng melodier av broder Birger och André Gouze och var – med några lysande undantag – lika trevande i melodierna. Vill ni pröva själva, kollar ni Gaudetes hemsida och beställer noter. Ingen konferens utan kaplan! säger jag. 

Jag tror ni märkte att arbetskonferensen inte var uppspaltad utan mer som en Tigerkaka. En enda verklighet. Vi satte i oss allt med välbehag. 

Två seminarier blev det också. 

Yngve Kalin samtalade med Magnus Svenungsson om medias roll: En inventering visar att det aldrig varit lättare än i dag att publicera ett budskap, men det har aldrig varit svårare att nå ut. Det ställer stora krav på tydlighet och att budskapet är sanningsenligt och tål att granskas. Till slut kommer sanningen fram. Ljug aldrig och försök aldrig lägga ut dimridåer. 

Niklas Adell höll i det pastoralteologiska seminariet och presenterade Martin Thorntons tänkande med den uppfordrande frågan om vad som konstituerar autentiskt kyrkoliv. Daglig bön och söndaglig mässa är en grundstruktur. Hur förverkligas denna struktur i det vanliga församlingslivet?

Sa jag själv ingenting? Jo, uppgiften var att säga något om ämnet ”I Stormens öga. Ekumeniska lärdomar från Oxford 1937 och framåt”. En upptäckt jag gjorde var att de ekumeniska teologerna på 30-talet drog en gräns mot de totalitära systemen, också den totalitära demokratin, och den gränsen utgörs av humanum. Det grundläggande mänskliga, det gemensamma, värnas och där möts vi mot alla totalitära anspråk.

Nu fattar alla att mycket mer sades. Det ska bli en dokumentation av allt. 

Någon har envist frågat om ekonomin. Om ni gillar att aKF ordnar öppna arbetskonferenser och vill visa er uppmuntrande uppskattning så är bankgirot 5123-7147. 

Ni kan dessutom anteckna att nästa öppna arbetskonferens (en annan modell för kyrkodag) på temat ”Säg som det är!” blir den 30-31 augusti i Stockholm. Start kring 13 på fredagen och slut innan 17 på lördagen. aKF levererar! Går allt som tåget kan ni komma hem på lördagskvällen också om ni bor längre bort.